Detaljplan
reglerar utformningen av ny
sammanhållen bebyggelse, men också ny enstaka byggnad med stor inverkan på
omgivningen eller för befintlig bebyggelse som ska förändras eller
bevaras.
En
detaljplan kan initieras på olika sätt. Ofta ansöker fastighetsägare och
exploatörer om att detaljplaner ska upprättas, för att de vill genomföra
en förändring. I andra fall kan en detaljplan initieras från politiskt håll,
för att få till stånd en förändring eller lösa frågor som t.ex. vägar,
VA-försörjning, utbyggnad av skolor mm.
Detaljplan
krävs vid utbyggnader av områden och för ändrad användning av en
fastighet eller ett område. I planerna regleras bland annat bebyggelse,
gator, parker, och friluftsområden. Detta ligger bland annat till grund för
beslut om till exempel bygglov.
I
Plan- och Bygglagen (PBL), 5 kap. finns bestämmelser om i vilka situationer
detaljplan skall göras innan lov får ges:
-
ny
sammanhållen bebyggelse
-
ny
enstaka byggnad eller anläggning vars användning får betydande
inverkan på omgivningen
-
ny
enstaka byggnad inom ett område där det är stort bebyggelsetryck
-
förändring
eller bevarande av befintlig bebyggelse
En
detaljplan har rättsverkningar för kommunen och för enskilda fastighetsägare.
Detaljplanen har en genomförandetid som är minst 5 och högst 15 år.
Fastighetsägaren har en garanterad byggrätt under genomförandetiden.
Bygglov
får inte ges för en åtgärd som strider mot detaljplanen.
|
